Contact/s:
Amanda Ahlqvist
amanda.ahlqvist@agrovast.se
Climate and Soil Benefits of Cover Crops: Carbon Sequestration, Nitrogen Management, and Weed Control
Sweden
Subarctic & Humid Continental
- Soil carbon sequestration
- Efficient nitrogen use
- Reduce Environmental impact
Thematic Areas
Production System/s
Summary for Practicioners on the Main Finding(s)/Innovative solution(s)
Cover crops play a vital role in carbon sequestration by utilising the period between main crops. They contribute to stable carbon storage, particularly through roots, which have a higher sequestration potential than aboveground biomass. Grass species generally have a greater root proportion compared to brassicas, and soil properties influence sequestration efficiency. Microorganisms stabilise carbon after decomposition, and farming techniques as well as climate change can affect both sequestration and decomposition rates.
Cover crops reduce nitrogen leaching, especially in light soils, and can lower leaching by up to 43%. For optimal efficiency, nitrogen must be released at the right time for the subsequent crop. Grasses can deplete soil nitrogen in spring, whereas legumes can contribute nitrogen. A mixture of grasses and clover balances nitrogen uptake and residual effects. The timing of incorporation affects both nitrogen availability and leaching risks, particularly in sandy soils.
The impact on nitrous oxide emissions varies depending on management and crop selection. The decomposition of cover crops in wet soils can lead to high emissions, especially from brassicas such as radish and mustard. Removing biomass in autumn for biogas production or fodder can reduce emissions. Overwintering cover crops can also lower nitrous oxide emissions by retaining nitrogen.
Cover crops also compete with weeds and can reduce weed occurrence by up to 90%. Plants such as oil radish and phacelia are particularly effective. Combining cover crops with mechanical tillage can help manage perennial weeds, and strategies such as inter-row hoeing between cover crops can control weeds without increasing nitrogen leaching.
Summary for Practicioners in Native Language
Mellangrödor spelar en viktig roll i kolinlagring genom att utnyttja tiden mellan huvudgrödor. De bidrar till stabil kolinlagring, särskilt genom rötter, som har högre lagringspotential än ovanjordisk biomassa. Gräsarter har generellt en större andel rötter än korsblommiga växter, och jordens egenskaper påverkar inlagringens effektivitet. Mikroorganismer stabiliserar kolet efter nedbrytning, och odlingstekniker samt klimatförändringar kan påverka både kolinlagring och nedbrytningstakt.
Mellangrödor minskar kväveläckage, särskilt på lätta jordar, och kan reducera läckaget med upp till 43 %. För att vara effektiva måste kvävet frigöras i rätt tid för efterföljande gröda. Gräs kan tömma marken på kväve på våren, medan baljväxter kan bidra med kväve. Blandningar av gräs och klöver kan kombinera kväveupptag och förfruktseffekt. Tidpunkten för nedbrukning påverkar både kvävetillgång och läckagerisk, särskilt på sandjordar.
Effekten på lustgasutsläpp varierar beroende på skötsel och grödval. Nedbrytning av mellangrödor på blöt mark kan leda till höga utsläpp, särskilt från korsblommiga växter som rättika och senap. Att föra bort biomassa på hösten för biogasproduktion eller foder kan minska emissionerna. Övervintrande mellangrödor kan också sänka lustgasutsläpp genom att hålla kvar kväve.
Mellangrödor kan också konkurrera med ogräs och minska förekomsten med upp till 90 %. Växter som oljerättika och honungsört är särskilt effektiva. Kombination med mekanisk bearbetning kan hantera fleråriga ogräs, och strategier som ogräshackning medan mellangrödor kan minska ogräs utan att öka kväveläckage.